jennifer

back home

Hejsan!

Nu har det stått tomt igen. De två sista veckorna gick snabbt, vi gjorde inget speciellt. Vi bara njöt och tog ut det sista. Vi var på praktik och på helgen solade vi och tog det lugnt bara. Jag tyckte det var rätt trist att lämna stället, visst skulle det bli skönt att komma hem och träffa alla här hemma men tanken att jag, Frida och Carolina aldrig mer kommer bo i den mysiga lägenheten var ju tråkigt, inte den jobbiga backen att gå upp för att komme hem, för att inte prata om trapphuset då lägenheten var högts upp. Men att vi är hemma betyder ju heller inte att vi inte kommer sluta umgås för så lätt slipper inte Carolina oss. Från att ha pratat med Carolina ca 5 ggr innan vi åkte tills vi kom hem har jag märkt hur nära vi kommit på bara 6 veckor. En till vän har aldrig skadat mig, så glad att vi fick dela äventyret med Carolina, en härlig tjej.

När vi landade i Helsingfors på lördagen och skulle ta tåget hem var vi helt trötta i huvudet allihopa och det som inte skulle hända, hände såklart. Vi missade tåget, vi skulle ha kommit hem halv 11. Men ett tåg senare och vi var hemma halv 2 istället. Det gjorde inte så mycket endå, man var arg en halv timme med det gick om. 

Jag måste säga att jag är så glad och lycklig att vi fick chansen att åka. Vi kom alla hem med fina minnen i väskan. Under resan kom man fram till rätt mycket med sig själv som man inte hunnit tänka på när man varit hemma. Det var skönt att prova stå på egna ben, ta egna beslut och göra precis som man vill utan att ha någon som bestämmer över en, man fick bara bestämma över sig själv. Jag tyckte det var nyttigt för kropp och själ att komma ifrån vardagen, till ett nytt ställe var man inte kände någon, visste inte ens någonting om portugal. Alla som får chansen att åka utomlands på praktik, till er vill jag säga: Ta den chansen!! Det kan vara en chans som kommer en gång. Inte en sekund har jag ångrat att jag åkte. 

Med detta inlägg vill jag visa några bilder som ni inte sett ennu!