jennifer

"good enough"

"När ska jag lära mig att acceptera att jag duger som jag är? När ska jag inse att jag behöver inte se ut som alla andra eller

ha det alla andra har. Mitt liv går ut på att jag alltid klagar över mig själv. Jag hittar alltid något som är fel.

Jag har negativa tankar om mig själv upp till öronen, nästan dagligen. Jag försöker tänka positiv om mig själv, det gör jag verkligen.

Men det hjälper inte när det finns en inre röst i lång uppe i min hjärna som skriker att jag inte är GOOD ENOUGH.

När är man good enough? Kan jag nånsin bli good enough? Blir jag good enough om jag är smal? 

Eller måste jag vara på ett visst sätt? Kanske social och begåvad? Är jag good enough då?"

 

Detta är en text som min syster Erica  har skrivit på sin blogg, den kan ni besöka tkr jag. (tryck på namnet för att komma till hennes blogg.)

Jag fastnade för texten, för jag tycker den är så, så braa om man kan säga så. Den säger mycket om hur det är att ha dålig självkänsla och jag kände igen mig direkt.

Ni vet, man ser en bild på t.ex instagram, weheartit, facebook osv av t.ex. en smal tjej och man önskar att man såg ut som hon. Varför är jag inte lika smal? varför har jag inte så fint leende osv. Något jag försöker intala mig själv varje dag är att jag duger som jag är. Jag har inte de smala låren, det finns inte ett mellanrum mellan dom. min mage är inte platt osv. Gör det mig till en sämre människa? nej. Jag är precis lika bra som alla andra. 

Om man bara skulle lära sig att man ÄR good enough, den inre rösten i hjärnan skulle dö. Så man skulle få tänka positivt, för just nu med den rösten i hjärnan väger det negativa mer. Att ställa sig i spegeln och försöka säga till sig själv, "vad jag är fin idag" "ååh vad mitt hår blev bra idag" så skriker rösten efter "vem försöker du lura, se på dig själv"  

Att få en komplimang är så fint men varför kan man inte tacka och ta emot, varför suger inte hjärnan åt sig av det goda? Varför fokuseras det alltid på det negativa? Varför tror man att personen som gav komplimangen bara säger det för att vara snäll, varför kan man inte tro att de menar det..

En dag, skall JAG vara GOOD ENOUGH för mig själv, för jag vet, att det kan jag vara. Men allt händer inte här och nu i denna sekund. Jag ger inte upp. Jag skall stå i spegeln och säga till mig själv att jag är bra, att jag är fin som jag är varje dag. Jag skall skrika det högre än rösten i hjärnan för jag skall vinna över det negativa.  

En vacker dag skall de positiva tankarna väga MYCKET mer än de negativa. 

 

Ett sånt flummigt inlägg en tisdagkväll. 

Nu skall jag sova, gonatt <3